en åktur

Sida vid sida... med eller utan verktygen att kunna kompromissa.

Jag är ute och kör, i en gul ferarri. Att trycka gasen i botten och känna suget i magen när man accelererar över ett krön... En hissnande känsla. Brevid mig kör en gul motorcykel. Vi håller jämna steg med varandra och i kurvorna utan sikt varvar vi vem som går in först. Vi kompromissar och vi håller koll på den andres placering och hastighet.

Är det så här ett förhållande är "ment to be"...

Att man finns för varandra för att stötta hjälpa och acceptera, hur fort det än går...

Då har jag hittat rätt förare till motorcykeln. *ler*

små saker

Vart ligger din baseline?
Vad sjutton är en baseline?
Jo men den där nivån dit du återvänder när du varit glad eller ledsen.. ett slags status quo.. fast ändå inte....

Jag tror jag har en ganska hög baseline alltså att jag i normala fall är en ganksa glad prick med många fel och brister. Jag är ganksa säker på att det finns små saker som gör mig lycklig, och helt säker på att det finns små saker som drar ner mig under ytan direkt. Att ofrivilligt stå utanför en grupp. Att förstå att någon jag ville skulle bry sig, inte bryr sig. Att det inte finns pennor och att det är mitt fel. Att vara sig själv men att inte räcka till. Att ha ett taköver huvudet men inte ett hem. Får mig att just nu inte känna mig hel, eller kankse inte ens halv. Ifråga sätter mina val... och mina tankebanor.... och min framtid. Kanske har det redan blivit februari för min del.... med den ursprungliga vår-deppen... vad vet jag... Men jag vet att de gula löven på hösten gör mig lycklig och det frusna vattnet på träden... små saker som gör livet lite vackrare att leva.Och jag vet att mina vänner gör världen till en underbar plats. Men idag fanns det en cirkel och jag var inte tillåten in i den.. och jag orkade inte brytabågen.

en liten insikt och längtan

När det blåser småspik utanför fönsterrutan.... och världen för en stund känns iskall och grå...
När solen gassar på världen innanför och utanför fasaden.. ochlivet känns varmt...
Då saknar jag någon att dela det med.

Hej krasch!

Hej verklighet!

Hej fötter på jorden!

Förvirrad värld, i en värld som borde vara trygg.

Men det är en värld, där människor bär kniv.

Där människor attackerar tillbaka innan efter

Utan att tänka

på någon annan än

sig själv.

Så sitter man i salen, med personer som får en att skratta. Runge-kutta, Romberg och Newton susar förbi likt skrämmande skuggor i ytterkanten av synfältet. Tenta närmar sig och var finns motivationen? inte i kaffe inte i blodet, ja egentligen ingenstans. Men jag måste måste måste.... Det värsta av allt är att ajg inte fattar något överhuvudtagen ( eller som jag en gång skrev über den Knopf genommen) Men bortser vi från tentor flytt och livet i allmänhet så är det bra =) otboll är bra även om jag var lite bitter igår... (tyskland vann tyvärr mot uruguay)

Over and out.

Fjäril

Fjäril som svävar där, hur väljer du bland de väldoftande blommor.

Hur vet du att det är dags att flyga från puppan.

När vet du att du valt rätt.

***

Fjäril som flyger där, du väljer aldrig en blomma du älskar.

Hur kan du välja att älska alla blommor.

När vet du att du ska lämna.

***

Fjäril, som älskar, du som älskar, sårar alla blommor du möter.

Varför gjorde du det valet.

Var det ens ditt val.

***

Fjäril, som svävar där, dömd är du att evigt älska, evigt såra.

Alla som kommer i din väg.

Allt du alltid lämnar.

Kankse är jag en fjäril, för sökande för att kunna stanna, och uppskatta det jag har.

Men, blir jag en fjäril när den kläcks i tanken, eller när den fladdrar i magen?

Till Du,

Fly medan du kan, innan du blir en blomma på min äng för mig att älska och att såra.

Jag trodde inte, eller jag visste inte vad smärta var,

förrän nu.

När du tror att människor faktiskt bryr sig,

men inte nu.

När regnet smattrar från en blå himmel och jag tänker,

igår idag imorgon,

Är inte en annan dag.

Förrän nu.