Minnen

Jag längtar tillbaka... är det okej?

Almost last night in Tokyo!

Tiden har tickat ner... detta är förmodligen sista kvällen som det bloggas medan vi är i Japan. Visst är det sorgligt? Det har gått så fort, vi har gjort så mycket, men ändå så lite. J skulle gärna stanna ett bra tag till, kanske hela sommaren, men det går ju inte. M, tycker att det ska bli skönt att komma hem, och få sova i sin "egna" *host harkel* säng... ;) Det finns en sak som ska bli skönt att slippa; alla små spindlar som har börjat invadera vårt rum... tack och lov är M en skicklig spindeldödare... ... faktiskt.

Dagen har bestått av alkoholinhandling, klädinhandling, små panikutbrott av vissa mail, väskpackning, borttappning av resekamrat, språkproblem, samt ösregn och åska. Visst låter det skoj? För J:s del även en koffeinkick. En White chocolate mocha, är att rekomendera på S-bucks *hihihi*

Crepesen i Harajuku är ett måste. *muuuummmmmsssssss*

Indiskmat i Japan e oxå bra, men se till att beställa ngt att svalka gommen med; t.ex. mjölkte, eller mangolassi.

Vad annars;

Jo åker du till japan i regnperioden; köp ett oaraply men lämna regnkläderna hemma om du tänkt att shoppa mkt. De tar onödig plats; ( fråga J) ;P

See Uwhen we get back!

J o M

TAIK

Det var längesen ni hörde något från oss nu... Hoppas att ni följer oss på facebook.

M pratar just nu med D. Och jag sitter här och försöker att inte lyssna *ler*.. alltid lika sppännande uppdrag.

Det är snart över för den här gången, och konstigt nog vill jag inte hem. Det är så mycket som har hänt här, människor är trevliga. Hjälper en när man ser förvirrad och vilse ut ( vilket har hänt mig många gånger ;) )

Harajuku, ja den ekvationen skulle kunna skrivas; Harjuku= bra shopping+dumma svarta killar.
Shoppingen är underbar, häfiga kläder, bra frisörer ( spec. en som jag var hos... oh my G-- vilka fingrar, vilka ben, vilken vighet, vilket Leende.. är nästan lite kär tror jag ;P ), maten är god... Skit skoj! De svarta männen, som står ut med gatorna ska man passa sig för om man inte vill råka illa ut... Men det fungerar bra att total ignorera dem...

Tokyotower= Högt, snygg vy, jäkligt vackert i mörker, ungefär som Eifeltornet.

Akihabara= Teknik om du vet vart du ska, annars mkt snuskgubbar och avklädda dockor.

Ikebukuro= Tågbyte, God sushi, Affärer, Bollar med fyllning. (BRA!!!)

Kärlekskrank M = fnitter, rodnad, nedräkningar, hemlängtan. :P ( she´s gonna kill me)

Jag funderar på... kanske komma tillbaka och jobba ett år ett halv år några månader, who knows. I just need to come back. jag vill inte åka hem,men det finns en viss längtan till K.

Over and out... kommer kankse mer sen...

Dagar i ett långt pärlband

Sitter här framför datorn igen, och äter potatischips. Hela kroppen längtar efter salt, Vad har vi gjort de senaste dagarna.... En bra fråga. Det känns som om de senaste dagarna flyter ihop, smått kaosartat... mwn låt oss göra ett försök...

Måndag, efter att ha försovit sig strukturerat om våra planer, gav vi oss iväg till Akihabara, som skulle vara/är teknikstaden. Vi blev djupt besvikna och smått röda i ansiktet, när teknik stånd/affärer varvades med figuraffärer med ett fåtal normla figurer, och resten snusk. Könsfördelning 98% män. Resterande två procent, Jag och M samt "maids" som flörtar in grabbar på ett café. Vi var helt malplacerade. Dagen avslutades dock med en god frappuccino på S-bucks i Ikebukuro.

SOVA SOVA SOVA

KYOTO!!!! Tisdag morgon, senare än planerat kom vi med ett tåg till kyoto. EN tre timmar lång tågresa på ett väldigt bekvämt tåg. (undra när de kmmer såna tåg till sverige??) Kyoto, är värt att upllva igen, vi hann inte med allt vi ville se. Timmarna flöt förbi som i en dimma. Ett citat från en japan på stationen i Kyoto; " Kyoto är en liten stad, det går fort att springa över."
Låt mig säga så här; våra världsbilder stämde inte riktigt överrens. Det vi hann se var några tempel och Kyoto tower, som tog längre tid än vad som var meningen, och det var inte riktigt värt den tiden. ( Även om det var fräckt på sitt sätt, hade varit bättre med klarblå himmel ;) )

Tågresa hem.... missade första tåget, fick ta ett senare tåg... men till slut nådde vi fram till Hibarigaoka.

SOVA SOVA SOVA SOVA

harajuku!!!! Jippi! Helt underbart skönt ställe. Bra shopping, tuffa kläder. Men skumma typer på vissa ställen. Akta sig för som de säger här "de svarta" männen. DE står och försöker lura in en i en gränd där de ska sälja stöldgods mm... Man kan råka illa ut om man inte undviker dem. Vilket inte är så svårt, bara att ignorera dem fullkomligt. Vi ska åka tillbaka. På fredag verkar det bli, då ska J fixa en frisyr . *wohooooooo*

Idag... ja det återkommer vi om... kloockan e ju bara tolv här än så länge.... SÅ nu ska vi ut och göra bara det vi känner för...

Mata ne!

Hoppla! Välkommen till UenoPark!

Solen skiner, det varmt. Nästan för varmt, knappt ingen vind. Ett vimmel av folk. För många turister. Melon och grönt te glassar... och FOTA FOTA FOTA! Vi har sett konster med jojo, och diablo och en japansk annan sak vi inte kan namnet på. Det var riktigt riktigt häftigt!!! Vem vet kanske kkommer upp en video på det snart...

Tåg mot Tokyocity. Vi fick sitta ner för första gången,, och tack och lov för det! Sköknt att vila fötterna ett tag.

The Imperior palace besökt vi, och fick guiding av fyra japanska tjejer. De var väldigt söta och trevliga. De var med i en skolgrupp och gjorde guidningen för att förbättra sin engelska. Det var väldigt skoj! Därefter började en vandring till Tokytower, men vi kom aldrig så långt, eftersom vi såg en stor folkmassa och behövde ta reda på vad alla dessa människor gjorde där.... Hum hum det var nån konsert... så vi gjorde som alla dem som inte hade ngn biljett och hängde kvar utan för, och fick ta del av lite ljud iaf *ler*.Dessutom provade vi något väldigt japanskt; takoyaki. J tittade väldigt skeptiskt på M när J fick reda på innehållet.... (bild kommer)

Sen åkte vi hem... och åt Obentoulåda. Gudomligt gott för 25 kr... En hel komplett måltid. *JIPPPPPPIIIIII* ( J var fortfarande hungrig efter takoyakin (undra varför?) )

Solskens staden!

Shopping shopping shopping, och mat , mat, mat. verkar vara det enda denna resa går ut på... Sen att shopping, inte blev så mkt shopping utan mest titta och prova, ärä ju en annan femma *ler*

Kläderna som säljes här, är ofta utan former, men det kan vara en trend. Dock ska det väl sägas att det inte gäller alla och alltid. Stället vi lyckades spendera en hel dag i heter Sunshinecity. Ett trevligt ställe, men i våra ögon var PARCO bättre.

Hum hum.... vad finns det mer att säga om denna dag tro?

Ja just det ja; STARBUCKS-effekten. De som jobbar där måste ha gått en charmkurs.Man kommer in de ler med hela ansiktet, frågar vad man vill beställa. Upprepar beställning, och sen svarar alla andra som oxå jobbar där i Canon kör exakt samma sak. Det är riktigt gulligt. sen är ju grabbarna där sockersöta att titta på. Nästan risk för karies i ögonen.

Over and out.

Äventyr och falsksång

Äventyr på hög nivå i Japan, började med jetleg, slutade med taxi. Däremellan, en gnutta karaoke och suchi.

Klockan ringde klockan sju, men inte vaknade vi då. Det tog ytterligare fem timmar innan ögonlocken rullades upp och benen började ta siig ur sängen. Däerefter väntade en frukost på samma kafe som dagen innan, fast nu med andra smörgåsar, och en kaffechock ( iallafall för tröttis, och då menar jag inte M). Sen ett tåg till Ikebukuro, där vi återigen gick i affärer, denna gång i Parco, vilken vi gillar. Många plan, mkt kläder, mkt folk. Härligt! Sedan mötte vi Bäver 1 och bäver 2 vid östra utgången, för att käka suchi och sjunga karaoke. Suchi på rullband, rekomenderas. Gott, inte alls slemmigt, fast iof, vissa saker såg slemmigt ut, t.ex. de små räkynglen som fanns på vissa sushisorter( ska tilläggas att vi unvek dessa). Man såg både ögon och blivande ryggrad. Valde även att undvika den lilla lilla bläckfisken som även den återfanns med det mesta i behåll på vissa sorter. Förutom dessa kankse avskräckande exempel, såg allt det andra underbart gott ut.



















( M fotar, tröttis koncentrerad på text och musik... gick väl sådär :P)

Sedan var det dags för, falsksång i Karaokebaren. Detta var trevligt, och skedde i ett privat rum, dit man beställde drinkar och sjöng för fulla muggar.... Både japanska och engelska... även om bäver och bäver och M ofta endast hölls sig till japanska. Vi gjorde förövrigt en vacker version av; Bohemian rhapsody, phantom of the opera, och mång a andra låtar.


Vi tog det sista tåget hem, eller vi trodde vi gjorde det, ända tills tåget stannade på en helt annan station och konduktören sa att det var slutstation. PAN IIIII K tänkte vi.. och sprang runt som yra hönor ett par minuter, tills vi började fundera på lösningar.. vilket slutade med en taxiresa hem till vandrarhemmet. Det var spännande, och trevligt.

En annan information är att regnet i tokyo är inte kallt.

Slemmigt men mättande

Så var dag två i japan snart avklara, genomliden eller äventyrligt genomförd. Vi har sprungrit runt som små tokar i både Ikebukuro, Shinjuku, och Shibuya, men även i Hibarigaoka där vi bor. En ny erfarenhet idag, är att Udon kan vara väldgt slemmig men mättande. Japaner är trevliga, och hjälpsamma när bortkomna turister (jag och marina) står och försöker tyda matmeny med hjälp av resepalör ( kan tilläggas att detta gjordes utan framgång). Vi har gnidigt våra kullar mot andra personers ryggar ( ofta mäns..) på tåg i stående läge. . . Mer eller mindre upphetsande erfarenhet ;P








Fotat en staty av en hund utan för Shibuya. Kanske inte låter så märkvärdigt, men det finns en historia bakom hunden. Hunden följde med sin husse till jobbet varje dag. Men så en dag dog husse, men hunden fortsatte att vänta vid stationen på att husse skulle komma hem. Därav finns statyn av den väntande hunden vid stationen, och platsen är ett populärt ställe för väntan på mötet.

Den stora korsningen utanför Shibuya, är en känd korsning.Denna har vi passerat idag och korsat, med andra myllrande japaner.Trevligt.

Det blev en sen kväll efter alla våra äventyr, och nu när vi kommit tillbaka till vårt guesthouse, är det dags för smaklökarnas upplevelser då vi provar japanskt snacks, med allt vad det innebär XD

sayounara...

Konban wa Sverige!

Sitter nu på ett vandrar hem i den lilla lilla staden Tokyo. Efter ungefär två timmars resa från flygplatsen, lyckades vi leta oss fram till våra små eller iaf korta med breda sängar. Vi har inte hunnit ta oss till cetrala delen än, eller ska jag kankse säga de största centrumen (pluralis). Några ska vi beta av idag, andra får bli senare under resan. Det är Varm, fuktigt, och duscharna är trevliga alltsom oftast.

Pengarna är sedlar och mynt, precis som i Sverige, enda skillnaden är att de använder fler nollor. Man känner sig väldigt rik när man går om kring med 65000 i fickan, ända tills man tänker på att det är YEN det gäller och inte svenska kronor. Det är en faktor tio ungefär. Så lite rik kankse man är än då eftersom 65000 YEN är ungefär 6500 kr. Spännande eller hur?!

Sayounara.

Hälsar en otrött tröttis.

Ps. inga jet-leg här inte....

Fly with me

Klockan tickar ned.. tankarna springer genom resväskan för att kolla så att allt finns med. En viss panik börjar infinna sig. Snart lyfter vi, om bara 17 timmar. Mot Tokyo, mot en semester, mot ett liv, mot ett ÄVENTYR!


Flyg med mig.. ska försöka hålla denna blogg uppdaterad så gott det går!

Annars
Sayonara, och vi ses om två veckor igen!

^_^