Om ni sett mig en vårdag för fem år sedan, hade ni inte känt igen mig. Nåväl, kankse ser jag ungefär likadan ut nu som då, och min humor har inte förändrats nämnvärt, men mycket av det som var då har ändrats radikalt. För fem år sedan, var jag den lugna tjejen, med sin kristnatro, som inte rörde alkohol, inte festade. Den tråkiga tjejen som man helst ville slippa umgås med. Det där med att killar skulle lägga märke till mig, var ungefär lika sannolikt som att jag skulle få en yahmahaflygel i julklapp. Det är konstigt hur fast man blir i sin form, dels formad av vilka förväntningar man tror att andra har på en, men också av de faktiska förväntningarna som alla har på en. Men den då så kallade Nunnan, har kastat sin dräkt, nog för att korset hänger kvar, men det är okej att låta den lite mer vilda och spralliga sidan komma fram. Det finns några personer att tacka för den bravaden, och ni vet vilka ni är. jisses vad kul vi kan ha nu, och gudars vad knattarna från förr skulle höja på ögonbrynen. För dem kommer jag antaglien alltid att vara Nunnan, eller tråkmånsen, eller plugghästen, eller den där tysta tjejen.... Men helt ärligt vem bryr sig. Jag är den jag är, och jag trivs med att vara den jag är... sorry för er som inte trivs med mig.
Men men, nedras vad skoj vi har gänget! Don't ever stop enjoying life.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar